Sverige är på många sätt ett kluvet land. Vi ser ett förändrat samhälle där utsatthet, otrygghet utanförskap och klyftor har ökat istället för att minska. Idag, mer än någonsin, behöver vi en omstart. Bygga ett samhälle där känslan av en nationell sammanhållning infinner sig. Sammanhållning innebär ett gemensamt kollektivt ansvar för det svenska samhället och SD-kvinnor är övertygade om att de som är med och bygger upp också är mer benägna att ta ansvar.
Människan i Sverige ska vara lika väl införstådd med såväl sina skyldigheter som sina rättigheter. Således bör krav och förväntan på utländska medborgare som önskar att ha sin vistelse i Sverige vara tydliga. En individ som vill bli en del av Sverige ska visa att densamma är redo och villig att ta del av det kollektiva ansvaret för Sverige.
Vi behöver se ett samhälle som ställer krav, där varje individ bidrar till att vårt land blir det bästa landet det kan vara. Den ökade och upplevda otryggheten är utbredd bland såväl unga som äldre, oavsett kön. Frågan om trygghet är emellertid bredare än oron för att bli brottsutsatt. Att vistas i samhället har kommit att bli alltmer otryggt och brott mot såväl samhälle som individ tilltar. Detta är självfallet helt oacceptabelt och ska motarbetas med kraft.
Därutöver ser vi också effekten av år av nedmontering av samhället och Sverige behöver arbeta på bred front med att minska den generella otryggheten och stärka befolkningens tillit till vår nation
som den bästa platsen att leva och bo i. Alla ska kunna känna sig trygga i sjukvården, trygga med att myndigheter fattar rättssäkra och väl underbyggda beslut. Detta gäller inte minst inom de rättsvårdande myndigheterna och inom vården.
Trygghet en av grundstenarna för ett välmående samhälle. Risken och rädslan för att bli utsatt för brott är ett av de största hoten mot individens trygghet. Brott ska därför ge kännbara straff och utländska medborgare som begår brott i Sverige har förbrukat sin rätt att uppehålla sig här och ska därför utvisas. Den ökade och upplevda otryggheten är utbredd bland såväl unga som äldre, oavsett kön. Frågan om trygghet är emellertid bredare än oron för att bli brottsutsatt. Därutöver ska alla kunna känna sig trygga i sjukvården, trygga med att myndigheter fattar rättssäkra och väl underbyggda beslut. Detta gäller inte minst inom de rättsvårdande myndigheterna och inom vården. Efter år av nedmontering av samhället och dess skyddsnät behöver hela Sverige arbeta på bred front med att minska den generella otryggheten och stärka befolkningens tillit till vår nation som den bästa platsen att leva och bo i.
Hälso- och sjukvården ska erbjuda såväl de senaste kunskaperna som beprövade och avancerade behandlingsmetoder – den svenska vården ska vara en vård i världsklass. Den ska kontinuerligt utvecklas och förnyas. Såväl fysiska som psykiska sjukdomar ska behandlas och patienter ska erbjudas en kvalificerad vård under hela livet – från den dag de föds till den dag de eventuellt behöver vård i livets slutskede. Patienter ska få rätt vård, i rätt tid och efter sina särskilda behov. Den skattefinansierade sjukvården har bara legitimitet om den kan leva upp till hälso- och sjukvårdslagens ambitioner. God tillgänglighet är en fråga om patientsäkerhet när nu vården äventyras av långa väntetider. För att nå målet om en sjukvård i världsklass krävs även att tillgängligheten säkras, över hela landet, inom hela verksamheten. Var man bor ska inte påverka väntetiden eller kvaliteten på den vård man får.
En 2016-studie på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen intervjuade 700 patienter om sina smärtupplevelser. Kvinnor behövde rapportera tyngre smärta, illamående och psykiskt lidande än män för att det skulle dokumenteras i patientjournalen. En annan rapport från 2016 visade att män fick längre sjukskrivningar än kvinnor för liknande åkommor baserat på 700 000 läkarintyg. En senare rapport från september 2019 av Sveriges kommuner och regioner (SKR) påvisade att kvinnor missgynnas inom vården på flera områden, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnor behandlas i lägre grad än män enligt nationella riktlinjer och får mindre läkemedelsbehandling. Kvinnor väntar också längre tid på diagnos och behandling för vissa hjärtbesvär än män, trots att de ofta har fler symptom. Det finns ett mönster där kvinnors medicinska besvär inte tas på allvar och kan felaktigt tolkas som psykiska problem. En utredning bör initieras för att granska orsakerna till den ojämlika vården och ligga till grund för en nationell handlingsplan för att förbättra bemötandet av kvinnor inom vården. Samtidigt bör nationella riktlinjer för en jämställd vård snabbt utarbetas och implementeras medan utredningen pågår.
SD-kvinnor anser det som självklart och grundläggande att alla som växer upp i Sverige ska ha en välmående barndom som är trygg och fri från droger, våld och sexuella övergrepp. Ledsamt nog ser inte samhället ut så. Det rapporterade våldet mot barn fortsätter att öka enligt statistik från BRÅ. Detta är oacceptabelt. Samhället måste skydda barnen från alla former av sexuella övergrepp och våld. Straffen ska skärpas för alla dem som utsätter barn för våld eller sexuella övergrepp. Skola och sjukvård har idag ett ansvar och en anmälningsplikt då signaler på att ett barn far illa uppmärksammas. Att fortsatt jobba för att kunskapshöja ansvarig personal i deras roller är nödvändigt. Samhället ska stötta den modiga personal som vågar ifrågasätta även de obekväma och känsliga problemen så som hedersvåld, könsstympning eller annan kulturellt betingad utsatthet. Detta brister idag, istället kan det till och med hända att den som varnar för att ett barn far illa utmålas som rasist. SD-kvinnor ser till alla barn som individer som ska lyssnas på och tas på allvar. Ett barn som länge burit på sin hemlighet och som får modet att börja prata är oftast både orolig och skamfylld. I den situationen är det viktigt att barnet känner sig hört och att rätt insatser sätts in. Svenskt rättsväsende måste få ett tydligare brottsofferperspektiv i allmänhet och för barn i synnerhet.
