Man löser inte problem genom att skjuta budbäraren

Den 10 mars publicerades en ledare i Folket, i vilken det framfördes gott om osakliga påhopp på både SD och SD-Kvinnor. Jag skrev en replik som tydligen bara publicerats i pappersupplagan, trots att ledaren publicerats på internet. För att fler ska kunna läsa publicerar jag därför min replik även här.

Man löser inte problem genom att skjuta budbäraren.

I lördagens Folket ondgör sig Fredrik Pettersson över SD-Kvinnors kampanj mot hedersproblematik och deklarerar stolt att han minsann är feminist, att han skrivit om våld mot kvinnor och har försökt få politiker att agera.

Det han inte verkar reflektera över är att insatserna för att hjälpa alla de kvinnor och även män som varit, är och kommer att bli offer för hederskulturen inte är tillräckliga. Inte heller verkar han reflektera över att en sann feminist hade valt att diskutera sakfrågan i syfte att hjälpa hederskulturens offer istället för att på ett oförskämt och snudd på lögnaktigt sätt försöka skjuta budbäraren.

Anklagelsen om att SD-Kvinnor valt att agera mot hedersproblematiken för att vinna mark i opinionen visar på bristande medvetenhet om drivkraften för många sverigedemokraters politiska engagemang, nämligen viljan att genom politiska lösningar hjälpa de som utsätts för våld och förtryck i hederns namn. Väljare kan vinnas genom föga krävande populism. Vi har dock valt att ägna otaliga kvällar och nätter åt att tillsammans med tidigare offer för hederskulturen arbeta fram de åtgärder som partier i maktposition borde ha tagit fram för länge sedan.

Pettersson påstår att SD anser att människor är sitt ursprung, att det viktiga för SD inte är vart människor är på väg utan var de kommer ifrån. Detta trots att vi förespråkar assimilering och öppen svenskhet och därmed tror på människors förmåga att vara på väg, att förändras. Samtidigt gör han sig skyldig till det som han felaktigt anklagar oss för då han drar upp SD:s historik och insinuerar att inslag i denna utgör vittnesbörd om SD av idag. Han fokuserar på ursprunget, inte på vad vi är eller vart vi är på väg.

Therese Borg

Vice ordförande SD-Kvinnor

Ytterligare en replik (svar på denna ledare) finns publicerad i GD, och kan läsas här eller nedan.

Du har missuppfattat oss

Karin Bergkvist visar i sin ledare den 8/3 att hon missuppfattat SD-Kvinnors kritik mot Internationella kvinnodagen. Fortsatt arbete för jämställdhet är inte onödigt! Tvärtom bör allvarliga jämställdhetsproblem stå i fokus dagligen, inte bara en dag om året. Därav vår kritik. Vidare är vi kritiska mot att det som hamnar i fokus på Internationella kvinnodagen oftast inte är de allvarligaste jämställdhetsproblemen.

Utöver det förespråkar vi lika rättigheter och möjligheter för män och kvinnor istället för att i likhet med delar av den feministiska rörelsen enbart värna kvinnors intressen på mäns bekostnad. Därför är vi kritiska till att det finns en mycket uppmärksammad kvinnodag medan mansdagen är något som de flesta inte ens hört talas om.

Som ett första försök att påverka det som vi anser är fel lanserade vi den 7/3 en kampanj som kommer att pågå under lång tid framöver. Kampanjen har internationell koppling och fokuserar på det allvarligaste jämställdhetsproblem vi idag har i Sverige, nämligen hedersproblematiken.

I syfte att skapa debatt och bryta beröringsskräcken kring hedersproblematiken inledde vi kampanjen med att lansera en film och publicera debattartiklar. Inom kort kommer vi även att presentera ett åtgärdsprogram som syftar till att hjälpa alla de invandrarkvinnor som utsätts för förtryck och våld i hederns namn.

Kampanjen verkar ha undgått Bergkvist trots den rikliga uppmärksamhet som den fått. Även samsynen kring behovet av att lyfta blicken från genus – och hendiskussionen för att istället fokusera på det som i allra högsta grad har med hederskultur att göra, och som Bergkvist själv nämner angående kvinnors bristande rättigheter, verkar ha passerat obemärkt: De våldtas, könsstympas, de blir bortgifta mot sin vilja, sålda, tvingas skyla sig och får i vissa länder inte rösta.

På dessa allvarliga inskränkningar av kvinnors rättigheter behöver fokus ligga även enligt oss, dock utan vanföreställningar om att inskränkningarna bara finns i andra länder. Hederskulturen och dess offer finns mitt ibland oss, i jämställda Sverige, och det är hög tid att sätta in åtgärder om allas lika värde ska bli annat än tomma ord.

I ledaren påstås vidare att vi attackerar den självklara rätten för kvinnor till fri abort, vilket är allt annat än sant. Rätten till fri abort har vi nämligen alltid värnat genom att föreslå att den ska gälla fram till vecka 12 såsom i Norge och Danmark. Därefter ska tillstånd från Socialstyrelsen krävas.

Faktiskt är det bara två saker som Bergkvist lyckats uppfatta på ett korrekt sätt.

Det första är att föräldrar enligt oss ska få fördela föräldradagarna mellan sig på det sätt de vill. Vi tror nämligen att vuxna människor är kapabla att fatta egna kloka beslut och på intet sätt är i behov av statligt överförmynderi för att vara bra föräldrar åt sina barn.

Det andra är att vi ser genuspedagogiken, som ersatt en begränsande norm med en annan, som ett hot mot barns identitetsutveckling. I genuspedagogikens spår möts barn av det förvirrande och med verkligheten föga överensstämmande budskapet att de inte är pojkar eller flickor utan könlösa hen, och av signaler om att de inte villkorslöst duger så som de är utan bara är bra nog om de bekräftar genusvetarnas hårt eftersträvade visioner genom att vara tvärtom, pojkflickor och flickpojkar.

Det borde framstå som uppenbart för de flesta att detta experimenterande med barns identitetsutveckling inte kan benämnas mer passande än med just det ord som Bergkvist kritiserar: övergrepp.

Therese Borg

Vice ordförande, SD-Kvinnor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>